Vattenskada - igen...

Åh, så jag längtar efter de där dagarna jag såg för mitt inre när jag fick klart för mig att jag skulle "jobba hemifrån", som min arbetsgivare uttryckte det. Jag skulle ha sovmorgon, gosa med lilleman, lämna sent på dagis, jobba nån timme vid datorn med min konsultfirma samtidigt som jag hade ett par pokerbord igång, fixa lunch till hustrun, göra inköp till kiosken, läsa, hämta tidigt på dagis, gosa mer med lilleman och sen åka ner för kvällspasset i butiken.

Verkligheten, visserligen bara efter en vecka - men ändå, är den att en av våra anställda i butiken gick hem i dag med flunsakänning och en timanställd ligger på sjukhuset i Gävle isolerad med svininfluensan, så jag får jobba 08-21 i butiken, samtidigt som jag ska förbereda ett jobb som moderator på ett seminarium på måndag. Ovanpå det upplyste hustrun i dag om att det sipprar upp vatten i skarvarna på klickgolvet i köket, mitt framför diskhon och diskmaskinen...

Förra våren, när vi väntade lilleman, hade vi vattenskada i väggen mellan badrum o toa. I tre månader växelbode vi i huset och en lägenhet på stan. Raggarduscharna med iskallt vatten i tvättstugan (där också svärföräldrarnas husvagnstoalett var inhyst) blev fler under de månaderna än sammanlagt under livet hittils. Och då har jag ändå varit scout i 20 år av mitt liv... En ny vattenskada verkar onekligen i antågande och de ljuva "semesterdagarna" med sonen känns avlägsna. Men med både toaletter och dusch i behåll ska jag väl inte klaga ändå.

Har förresten bestämt mig för att inte söka kanonjobbet i Gävle. Dels skulle det bli svårt att kombinera med sonen och med butiken, dels har jag bestämt mig för att jag med den här uppgörelsen med arbetsgivaren fått en unik möjlighet som jag måste ta vara på.